Ännu märkligare blir det då uppehållstidens längd ska avgöras. Nämndemännen gillar inte begränsningslagen, som säger att uppehållstillstånd som beviljas på grund av synnerligen ömmande omständigheter ska gälla i tretton månader:”Att i förevarande situation följa lagtexten och enbart bevilja XX och YY ett tidsbegränsat uppehållstillstånd bedöms som icke humanitärt. Som en fingervisning till lagstiftaren om att det i denna typ av fall snarare bör beviljas permanenta uppehållstillstånd finner migrationsdomstolen att XX och YY, oaktat lagtextens ordalydelse, ska beviljas varsitt permanent uppehållstillstånd”.De tre lekmannadomarna gör alltså någonting så anmärkningsvärt som att uttryckligen strunta i lagen.

Visst händer det att domstolar ger passningar till riksdagen. Men då handlar det om att utfallet blev ett annat än politikernas intention eller att en lucka i pargraferna har upptäckts.Inte helt överraskande är juristdomaren mindre imponerad. I en reservation hänvisar rådmannen till praxis och säger att synnerligen ömmande omständigheter inte föreligger.Utmattad påpekar han också att det är ”uppenbart” att Europakonventionens artikel 3 inte är tillämplig i detta fall.Sedan tar rådmannen fram storsläggan och förklarar att beslutet att ge paret permanent uppehållstillstånd strider mot svensk lag och ”utgör även ett tydligt avsteg från domareden”.

Det är ett korrekt konstaterande. Domare förbinder sig att följa paragraferna då de avlägger eden.Syftet är i detta fall är vällovligt. Kvinnan är begynnande dement, mannen är rullstolsburen. Dessutom är parets anknytning till Grekland vagt, medborgarskapet till trots. De har under sitt liv framförallt bott i Libanon.Men vad händer om nämndemän med en mindre trevlig människosyn struntar i lagen?För övrigt är det av underordnad betydelse om drivkraften är god eller inte. Lag ska följas av domare. Annars är rättssäkerheten förlorad.Jag har aldrig tidigare sett ett så uppenbart fall av lagtrots. Möjligen är nämndemännens beteende rent av brottsligt.